Som väntat var vinet stort och kraftigt med mycket doft och smak. Läder och körsbär med en rejäl släng choklad mötte näsan. Väl i munnen möttes vi av väl avrundade tanniner med lite typiska russin-toner förutom körsbär, läder och choklad. Ett välballanserat moget vin med stor och lång smak.
![]() |
Tommasi amarone della valpolicella classico 2000 |
Problemet med ett vin som det här är att det blir lite som att dricka portvin till maten. Den höga alkoholhalten ger en sötma som tillsammans med russintonerna är svåra att få att stämma med maten. Jag tyckte att det var hyfsat till en finare bit lamm men hade lätt hittat ett bättre matvin än det här.
Efter lammet försökte vi istället med en bit gorgonzola till vinet. Det däremot var ett mycket bra val där vinets kraft och lite sötaktiga toner samspelade perfekt med ostens sälta.
Så vår lärdom av det här är att spara nästa Amarone till ostbrickan och välja andra viner till köttbiten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar